Idag kom jag hem från jobbet och de två små, 3 och 5 år gamla, ville stanna ute och leka i snön. Efter ett förhör för att vara säker på att dom vet vad som är förbjudna områden så blev det så. Första gången ensamma ute!
Jag gick in, packade in mjölken i kylen, bryggde kaffe och startade tvättmaskinen.
Noterade att barnen trots allt var där dom skulle, det gick bra därute. Men med 15 minus ute så blir såklart inte leken så långvarit och nu plaskar dom högljutt i badet!
Själv sitter jag ett par meter ifrån och smuttar på mitt nybryggda kaffe.
Maken är på förtroendemannautbildning och ska spendera natten på hotell. De två äldre ongarna har inte kommit hem från sina respektive högstadium än. Till middag vankas vitlökskyckling och ris och om en gnutta energi sen finns kvar kanske jag bakar några limpor att lägga i frysen. Vi får se, kanske det får vänta tills imorgon.

Så, en dag i mitt liv som "MedelSvensson". Jag tror nog att jag är ganska normal va?

När jag var yngre, en sån där tonåring ni vet, då var den stora skräcken att bli en "MedelSvensson". Att bli beige, tråkig, normal. En i mängden.
Men när jag funderar på mitt liv idag är det precis det jag är. Det är ett sånt där vanligt liv, utan sensationer och drama. Och ack vad lycklig jag är över att det är så!
Livet som "MedelSvensson" är så otroligt underskattat!
Mycket bättre än såhär kan det ju knappast bli!

Jag får inte ledigt i jul och mellandagarna... Det är få som får det på jobbet pga brist av vikarier och besparingar. Jag VET, vuxenlivet är så. Alla kan inte få ledigt samtidigt osv. Men det skiter väl jag i!! Jag vill ha ledigt!! Kommunhelvete och kärringjävel till chef... Det har gjort mig rasande! På nivån "Jag säger upp mig nu!"
Men tack och lov är jag en sån som ältar saker i skallen först innan jag slår slag i saker... Så även om jag drabbas av vansinne så hinner jag ju som (oftast) lugna mig.
Idag gick jag runt och kokade av ilska pga det här, när jag plötsligt kom till sans.
Kom väl fram till att jag har två alternativ..

- Jag är skitförbannad och ilsk tills allt som har med jul att göra är slut, dvs till mitten av januari typ. Mår skit, hatar jobbet och grottar ner mig i misär och lidande kantat av självömk. Ev. säger upp mig i tonårstrots.
- Jag inser att det är väl fan inget att gorma om. Det är massor med röda dagar och det är bara typ 4 dagar å 4 timmar det handlar om. Vad spelar det för roll?! Dessutom kan det vara skönt att få en paus och jobba lite ju. Och chefen kan jag inte vara förbannad på heller för hon ÄR en bra kvinna ju. Det är inte HON som person som nekar mig ledigt, det är hennes yrkesroll som gör det för hon måste.

Så nej, har jag kommit så långt i grubblet så är ju det senare alternativet helt klart det som vinner. Jag är lugn och sansad, och skitsamma då att jag inte får ledigt dom ynka dagarna.

Däremot ska jag fortfarande uppdatera min CV och ha den klar så jag kan söka arbeten. Inte pga julledighet utan pga ständig brist på vikarier, oro över besparningskrav och för att jag varken fysiskt eller psykiskt vill vara Städtanten år efter år efter år!
Det måste ju finnas annat därute...

Fick just en kyl/frys levererad. Upp till farstubron är det två låga trappsteg. Men vet ni? Man KAN visst inte få upp en kyl/frys som väger 69 kilo uppför 2 låga trappsteg med en pirra. Nej. Absolut inte. Bäst att ställa den två meter ut på gården istället.
Lata jävla rötägg. Tur jag och 13-åringen inte är lika mycket kärring som den lastbilschauffören var...
Vi bar in fanskapet utan större problem. Uppför trappor, genom hall och kök, runt hörn och med 3-åring rännande runt.
Utan pirra och lätt ilskna.
Dessutom är det inte det vi ville ha... Vi är sex pers här! Varför kan inte hyresvärdar fatta att man faktiskt behöver mer utrymme då än en halv kyl? Frysar har vi till förbannelse, jag behöver inte en halv till.
Men okej, jag pluggar in gamla kylen med då någonstans. Det är ju bara el, right?
Idioter och slapparslen förgyller min dag. Och sonens bestialiska rännskita!
Mer kaffe....

Ingen jul utan Christollen, aka Stollen.
Det tyska julbrödet som är tungt och kompakt nog att använda som vapen.
Hittils har jag alltid köpt det färdigt, så även i år, och det är långt ifrån gott. Lika bittert äter jag det varje jul.... Varför? Jomen jag är övertygad om att en bra Stollen är galet god, och jag VILL tycka om det!!
Nålet är att baka en egen... Hembakad Stollen. Det KAN inte vara annat än gott!?
Men det blir nog inte i år heller, så här sitter jag än en gång med en überäcklig köpe-Stollen, som i mina drömmar är tokgod!!